(30
oktober 1999-27 februari 2000)
Under tiden innan franska revolutionen fanns det inget standardsystem att använda
när man skulle mäta länd och vikt. I frankrike fanns över
300 olika längdmått som alla hette pied "fot". Efter revolutionen
1789 genomfördes förändringar till decimala system inom tid, valuta,
temperatur, längd och vikt. I Sverige var det politiskt känsligt att
införa dessa "republikanska mått". Vanliga måttenheter
som användes istället var fot, skålpund, kanna, nyläst, ort
och korn. Det dröjde till 1878 innan det nya metersystemet infördes
i Sverige. Vetenskapsakademien ansvarade för förvaring av de prototyper
av metern och kilot som Sverige fått sig tilldelat vid en utlottning i Paris
1889. Sedan 1984 förvaras de hos Statens Provnings- och Forskningsinstitut
i Borås.
Utställningens namn "Tid, längd och vikt" speglar väl
dess fokus; hur har människan genom århundradena valt att mäta
tid, längd och vikt? Vad ledde fram till att vi just nu går in i det
3:e årtusendet? Hur kommer det sig att metersystemet vann erkännande
i stora delar av världen. Varför ansågs kilot överlägset
de hundratals andra mått som redan fanns och användes? Längd kan
t.ex. anges med hjälp av tid. Den nuvarande definitionen på en meter
anges genom den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum
under en viss tid (1/299 792 458 sekund). |

Publikation:
Observatoriemuseets skriftserie nr 1. Stockholm 1999, ISSN 1404-3793.
|