Detta tema handlade den kunskapssyn som Vetenskapsakademien främjade. Vid 1700-talets mitt växte det fram en modern vetenskapskritik i Sverige, inte minst genom Vetenskapsakademien och dess tidskrift Vetenskapsakademiens handlingar. Det var öppet för alla att skicka in artiklar till Handlingarna. Till författarna hörde inte bara tidens lärda och välbeställda, utan även präster, kaptener, militärer, lantbrukare och bergsmän med vetenskapliga intressen. Innan en eventuell publicering granskades artiklarna först av akademiens censorer, varav Linné hörde till de flitigaste.

Många fastnade i granskningen, särskilt om de innehöll meddelanden av alltför vidskeplig eller kuriös natur. Ett återkommande tema var, med tidens språkbruk, "monstra", missbildningar av skilda slag hos människor och djur. Linné betraktade dem som ett naturens misstag, utan vetenskapligt intresse. När en tysk vetenskapsman skickade in en duva med tre fötter till Vetenskapsakademien protesterade Linné häftigt "Käijserliga [tyska] Academien har med dylike misfödsel redan uttrottat sina läsare". Duvan bevarades i sprit i Akademiens naturaliekabinett, men någon artikel infördes aldrig i Handlingarna.

Folkliga föreställningar om lämlar som regnade ner från himlen under lämmelår eller vatten som mystiskt färgades av blod bekämpades också av censorn Linné. En vetenskaplig förklaring till det senare, missfärgningen orsakades av små kräftdjur, infördes av Vetenskapsakademien i tidskriften Lärda Tidningar år 1746.

Men vid sidan om den moderna vetenskapskritiken levde många äldre föreställningar kvar, både hos Linne och inom Vetenskapsakademien. Linné övergav t.ex. aldrig teorin om att svalorna övervintrade på sjöbottnen, en fråga som fortfarande under 1780-talet diskuterades på allvar i Vetenskapsakademiens Handlingar. Linné instruerade även sina resande lärjungar att leta efter "troglodyter", bländvita, vindögda existenser med en pojkes kropp. Till den gode vännen Abraham Bäck skrev Linné år 1758 om en Ostindisk trologdyt i England som både kunde tala och sjunga, men endast i mörkret då han bländades av dagsljus.

I utställningen visas föremål som pekar på ambivalensen inom naturvetenskapen vid denna tid, mellan en äldre och modern kunskapssyn; illustrationer, brev, teckningar och inte minst Linnés avhandling Anthropomorpha (1760), där troglodyten och andra varelser i gränslandet mellan fantasi och verklighet beskrivs.

© Kungl. Vetenskapsakademien

Ett äpple som liknar ett människoansikte. Bilden jämte beskrivning skickades till Vetenskapsakademien av riksrådet Carl Ehrenpreus 1746, men refuserades.