Museet omfattar
en permanent basutställning som berättar om byggnadens historia
och visar en del av den verksamhet som bedrivits där. Utöver
basutställningen förekommer också tidsbegränsade,
tillfälliga utställningar.
Under menyn Utställningarfinns information om pågående och tidigare utställningar
och underBasutställning
kan du gå en tur igenom utställningens alla rum.
Tomtkarta
från 1700 talet
Observatoriet 1858
Observatoriet
1890
Observatoriets
historia i korthet
1739 Kungl. Vetenskapsakademien bildas.
1746
Astronomen Pehr Elvius väcker frågan om observatoriets
uppförande. Utöver forskningsverksamheten är byggnaden
avsedd att inrymma Vetenskapsakademiens administration, samlingar
och bibliotek.
1748
Byggnadsarbetet påbörjas under ledning av Carl Hårleman.
1749 Pehr Wargentin blir akademiens ständige sekreterare
och observatoriets förste föreståndare.
1753 Observatoriet invigs på hösten. Verksamheten
inleds och vaktmästaren Anders Smahl, Wargentin och instrumentmakaren
Daniel Ekström flyttar in. Kalenderreformen
genomförs>>
1755
Daniel Ekström dör. Hans lärjungar övertar instrumentverkstaden,
som senare flyttas från observatoriet.
1761
Observatoriet deltar i det internationella observationssamarbetet
när Venus passerar mellan jorden och solen.
1783 Wargentin dör och efterträds som föreståndare
av den tidigare amanuensen Henric Nicander.
1786 Den första luftballongen i Sveriges historia lyfter
från observatoriets gård, året efter den berömda
ballonguppstigningen i Paris.
1803 Jöns Svanberg blir föreståndare vid observatoriet,
där verksamheten under 1800-talet alltmer inriktas mot geodesi,
kartläggning och fysik.
1809 Simon Anders Cronstrand utses att driva verksamheten.
1825-30 Västra flygeln byggs om till meridianrum och nya
instrument köps in.
1830-talet På fysikern Fredric Rudbergs initiativ uppförs
'lilla magnethuset' på observatoriets gård.
1837 Nils Haqvin Selander blir ny föreståndare.
Man utför omfattande kartläggningsarbeten under 1840- och
50-talen.
1871 Hugo Gyldén tillträder som astronom och föreståndare.
Under hans tid tillkommer utbyggnaden åt norr och observationskupolen
på taket. Inriktningen blir nu den teoretiska astronomin.
1877
Den nya observationskupolen klar.
1887 Refraktorn i kupolen utrustas med kamera för stellarfotografering.
1897 Karl Bohlin blir föreståndare. Observationsförhållandena
försämras stadigt och behovet av ett nytt observatorium
diskuteras.
1927 Bertil Lindblad blir föreståndare och planerar
för det nya observatoriet som börjar byggas i Saltsjöbaden.
1929/30 Astronomernas verksamhet flyttar till Saltsjöbaden.
Det gamla observatoriet löses in av Stockholms stad och observatoriekullen
blir allmän park.
1934 Stockholms högskolas geografiska institution under
ledning av Hans W:son Ahlmann flyttar in i observatoriet. Forskning
bedrivs inom naturgeografi (särskilt polarforskning) och kulturgeografi,
representerad av den stora Stockholmsundersökningen.
1954 Gunnar Hoppe efterträder Ahlmann och vidareutvecklar
naturgeografin. 1956 inrättas en professur i kulturgeografi med
David Hannerberg som förste innehavare.
1960-tal Geografiska institutionen delas upp. Kulturgeografin
flyttar till Kungstensgatan nedanför kullen medan naturgeografin
blir kvar på observatoriet. Under 1970-talet växer nya
ämnes-inriktingar i snabb takt.
1985 De sista naturgeogaferna flyttar till universitetsområdet
i Frescati. Observatoriets framtid är oviss, och Stiftelsen Observatoriekullen
bildas i syfte att göra byggnaden till museum.
1991 Efter åtskilliga renoveringar bekostade med donationer
slår Observatoriemuseet upp portarna den 20 september 1991.
1999 Vetenskapsakademien blir åter observatoriets ägare
och driver nu museet i denna naturvetenskapens kulturbyggnad.